Publicerad av Kim Hall den nov 19, 2019
Trelleborg S:t Nicolai Rotaryklubb hade arrangerat föreläsningen med professor Micael Dahlén från Handelshögskolan i Stockholm, i samarbete med stiftelsen KC kompetens Center. Ett välgärningsevenemang ägnad till att hjälpa barn med olika funktionshinder i Filippinerna. Alla föreläsningar handlar om framtiden, vilket betyder att ved kan handla om hur många elbilar vi har om tio år, självkörande eller flygande bilar om 30 år, rätt eller fel? Michael Dahlén sitter med i kommittén för uttagningen av årets Nobelpristagare i ekonomi. Ett pris som normalt är ett livsgärningspris, men forskning i ekonomi som en "ny" vetenskap. I år är det andra gången en kvinna som vinner. Hon har fokuserat på små saker som skall justeras för att uppnå stora resultat. Här ingår jämställdhet som ökar utveckling av egenföretagare, betydelsen av utbildning med fokus på hur möjligheterna är för barn att gå i skolan, hur lång tid det tar där vägar gör det fysisk möjligt till examen. 

 
Vad behövs i framtiden, är en ny bok som Micael Dahlén har skrivit och som handlar om lycka. Vi som var på seminariet fick börja med att via vår mobil skicka ett Sms till en som har det svårt och som behöver lite omtanke, värme eller en som inte kunna komma idag. Efter det önskade flera i publiken att han skulle föreläsa om lycka och så blev det.
Människor som känner lycka lever lite längre, än de som inte gör det säger forskningen. Avsaknad av lyckokänsla avkortar livslängden lika mycket som för dem som röker. En deltager bad honom definiera lycka, varpå Michael svarade att det är individuellt. Frågar du din partner; är du lycklig i vår relation tre gånger inom kort tid börjar vi att fundera och samla på saker som kanske inte är så bra.
 

Michael gav ett exempel på en upplevelse där han skulle avsluta en konferens där många berömdheter var före honom. Han hade fått 30 minuters taltid, men det blev endast 15 minuter innan konferensen var slut. Michael visste att han och konferensen ville få bättre betyg om den hade avslutats i tid, vilket han gjorde. Allt var fantastisk tills att han kom fram till flygplatsen och skulle betygsätta dagen; Var lokalen bra, föreläsningarna, volymen på musiken, maten och plötsligt insåg han att det var flera saker som inte var helt i topp. Han skulle berätta för sin mamma om denna fantastiska upplevelse han nu hade haft. Nu blev den sådär.
Enligt forskning är lycka ett tillstånd som varar i tre månader, med samma svar från människor i olika länder. Eller när det andra barnet föds övergår tre månaders lycka till  tre års kladdiga aktiviteter, för inte att prata om tonåringar som luktar "ass", är "ass". Forskning visar att det skal vara så, för att vi ska kunna släppa barnen så de får chansen att stå på egna ben. Man kan känna lycka lite längre med en ny partner, ett spännande jobb, men inget tillstånd är beständigt. Det håller paren tillsammans längre tid enligt forskningen, inte gemensamma värderingar. De står ut längre med partnerns fel och brister. Dessutom har vi alla fel, så sluta fundera och ständigt fråga din partner om han eller hon är lycklig nu.
 
Sluta ge 100 procent till vad du gör, säger Michael och visar en tatuering från 70-talet på höger arm. Om du ger 100 procent förstör du hjärnan, det räcker ändå inte. Ge 70 procent till allt du gör i relationer, så kan du känna att detta är mycket bra. Du blir lycklig och behöver inte tänka så långt framåt, för du kan ändå inte veta vad som händer i framtiden. 
Michael slutade med att ge ett exempel från sin pappa. Hade inte känt sin pappa förrän han blev uppringt för ett par år sedan då pappan hade fått en dödlig diagnos i blodcancer. Pappan ville gärna träffa Micael eftersom han enbart hade få månader kvar.
Micael håller kontakten sin pappa, som nu får det bättre. En dag ringer pappa igen och berättar att han har fått en stor hjärntumör som de inte kan operera, och att sjukvården vill ge honom maximal strålning. Pappan meddelar att han vill avsluta sitt jobb inom en kort tid, eftersom hans prognos är mycket dålig. Micael säger till pappan att den tiden är du skyldig mig, eftersom du var borta så många år. Pappan går på kontroll efter strålbehandlingen och läkaren meddelar att blodcancern är borta och hjärntumören har minskats till nästan ingenting. 
Konklusionen är att livet kan inte planeras. Man måste ta ett år i taget och nya möjligheter uppstår. Det är lycka.
Var lite rädd varje dag, det gör dig närvarande och lite mera lycklig och du klarar av saker du inte trodde var möjliga. Spring inte från en fara ! Vad är det värsta som kan hända?
Inspirerande, intressant föreläsning med eftertanke, hälsar Jette Rönne och Agneta Wixell som var på plats.